
Här har vi ett för mig ett nytt namn. Chris Farlowe. Kanske på grund av att denne herre mest är känd för sitt samarbete med Colosseum, ett band som mer än något annat kan representera jazzrocken. En genre jag ibland lovar mig själv att lyssna in mig på, dock utan att det händer speciellt mycket efter det att jag utfärdat detta löfte. Farlowe spelade bland annat in Daughter of time med Colosseum 1970, men han har även spelat in en hel del riktigt bra blues. Det var det jag så att säga ville komma till. Lyssna till exempel på den här låten: Blues as you can get. Distinkt, personligt och med en smak av malt och filterlösa John Silver, möjligen. Funkar fint för mig!
Lyssna även på denna poppiga lilla samlingen. Kanske mer för den med ett kuriöst intresse för Beatles-pastischer, men ändå.