Min tanke tidigare idag var att flexa ut, åka hem och träna och sedan komma hem för att blogga lite om blues. Men det känns en kväll som denna ganska fattigt. Det som idag hände i Norge känns helt obegripligt, för jävligt och vidrigt. Verkligen. Jag la till och med till en Norge-twibbon till min visningsbild på Facebook och Twitter.
Det finns inte mycket för mig att säga. Detta är ingen politisk blogg. Jag hoppas bara man hittar de skyldiga, så fort som möjligt.
Detta känns nästan värre än den elfte september. En helt absurd tanke, iden bemärkelsen att alla människor är lika värda, och att allt mänskligt liv är okränkbart. Men jag upplever just detta som otäckare, då terrorn – som jag känner det – nu kommit väldigt, väldigt mycket närmare mig och min familj.