Lite snabbt, men viktig, om Little Milton. Vilken otroligt komplett bluesartist. Han hade sången, gitarren, drivet, intensiteten, känslan. De tidiga Chessinspelningarna fångar i mitt tycke inte helt upp hans svettiga bulldozerblues. Börja därför gärna med mäktiga livealbumet What It Is: Live at Montreux eller Grit’s ain’t groceries.
Little Milton slängde sig fritt mellan den finstämda soulballaden, och den nakna BB Kinginfluerade soulbluesen, med en en liten touch av funk.
Bluesbloggen 