Under de senaste dagarna har det hänt ganska mycket! Titta upp på menyn. Ser ni att bilden är utbytt? Ser ni att jag fått en ny gitarr? En Gibson ES 335! Eller, fått och fått. Jag gick in här och köpte den helt enkelt. Ända sedan jag var 18 år gammal och började lyssna på BB King, har ES 335:an var min dröm. Idealet. Men det har aldrig blivit av att köpa någon.
Så här i efterhand förstår jag inte varför. Visst, det handlar om en del pengar, men när jag tänker på all öl och alla onödiga märkeskläder jag köpt under åren inser jag att jag lätt hade kunnat äga två vid det här laget. jag inser att man är helt dum i huvudet när det gäller privatekonomin. Jag är det i alla fall.
Jag tar mig för pannan – the mind boogles – när jag tänker på hur mycket pengar jag lagt mer på meningslösa grejer. Som att fika. Att gå ut och betala ett överpris för en sketen kaffe. Men det är inte lönt att gråta över spilld mjölk.
Gitarren spelar och låter som en dröm. Många gitarrister brukar ofta hävda att allt ”sitter i fingrarna” och visst har de i huvudsak rätt. Men en riktigt, riktigt bra gitarr är en förutsättning. Nu tänker jag försöka lära mig nya grejer under det kommande året.
Jag har stått och stampat med mina blueslicks ett bra tag nu. Jag vill gå vidare och lära mig spela mer som Charlie Christian, eller som en av mina stora idoler Kenny Burrell.
Och så har jag då fått ett nytt jobb också. Jag ska jobba som webbredaktör på miljöförvaltningen i Helsingborg. Spännande! Det känns som helt rätt val för mig nu. Jag har under rätt lång tid sysslat med lokaljournalistik, i någon form, och just nu känner jag mig ganska mätt på just den biten. Bättre att lämna över till någon hungrigare – branschen är överfull av journalister.
Det jag tycker allra mest om är musik. Och musik ska jag förhoppningsvis fortsätta skriva om i Kristianstadsbladet. Win Win!, som det heter.
Bluesbloggen 